Stavning och skillnader mellan brittisk och amerikansk engelska

Att stava på engelska är ett gissel eftersom det finns så få stavningsregler på grund av att man inte har genomfört några större stavningsreformer som vi gjort i Sverige. Ibland ser orden ut som de gjorde på Shakespeares tid och det är bara uttalet som har förändrats. Det finns dock ett stort undantag och det är amerikanen och lexikografen Noah Webster (1758 – 1853) som menade att om de skulle ha en egen konstitution så skulle de minsann också ha ett eget språk. Han är sålunda grundaren till det första amerikanska lexikonet An American Dictionary of the English Language.

Svårigheten för framför allt äldre svenskar är att man i skolan lärt sig någon slags brittisk engelska, men att vi genom film, musik och Internet stöter på amerikansk engelska som ofta har andra ord och uttryck.  Följden blir att vi svenskar talar ett blandspråk som varken är brittisk eller amerikansk engelska. Ett annat problem uppstår när vi skriver och använder oss av rättstavningsprogram på datorn – de flesta program ställer automatiskt in sig på amerikansk engelska och ibland finns inte brittisk stavning att tillgå.

Lösningen på detta är därför att lära sig några enkla gemensamma stavningsregler och de huvudsakliga skillnaderna i amerikansk och brittisk stavning. Det är också viktigt att lära sig skillnader på de vanligaste orden och, inte minst, skillnader i språkbruk. Om du gör affärer med andra länder än just USA och Storbritannien måste man också titta på dessa länders språkbruk och vilken slags engelska de föredrar.